Allt har ju gått så bra ju! från och med att vi kom hem ifrån Götebrog så har allt bara gått spikrakt framåt!

Det har gått som på räls... Men jag borde ha förstått att det var för bra för att vara sant. 

I fredags fick Elvira sin 3månaders vaccination och på kvällen hade hon 39 graders feber. Vi fick dagspermis i lördags och fick gå hem för första gången. För första gången i sitt liv så fick Elvira se vart hon egentligen borde bo. Allt kändes så bra och nu minann skulle vi få komma hem.. Men det var för bra för att vara sant :(

I söndags fick Elvira ännu mera feber och hon började hosta upp slem och kräkas sen dess har det bara gått utför. För att hoppa lite i historien så fick vi byta avdelning i fredags för att vi vuxit ur neonatalavdelningen. Och akademiska sjukhuset i uppsala borde skämmas för att dem har en så fruktansvärt dålig avdelning som 95B. Dålig hygien, städningen av rummen som var utlejt var så pass dåligt att det inte ens går att säga vad som var dåligt med den. Säkerhetstänket hos personalen är så fruktansvärt dålig att man blir mörkrädd! vem fan i sina sinnens fulla bruk lämnar en grind på en spjälsäng nere. När det ligger en 5månaders bebis där i och föräldern i fråga ligger och sover!?

man kunde ta ett a4 formulär och berätta om ens upplevelse av 95B och berätta vad som var bra, dåligt och vad som borde förbättras... Jag fyllde 3 såna formulär både fram och baksida av papprena... Så jag hoppas att verksamhetschefen kommer att se fram emot läsningen.

Bara en sån sak som att personalen tycker att man ska skölja ur och återanvända engångssprutor... Bara det känns jäkligt snålt och ohygieniskt. Och anhörigköket var ett skämt! 

Men för att komma tillbaka till nuet. Så fick vi byta till en ny avdelning idag och med tanke på den uplevelsen jag fick av B så vart jag lite rädd... Men jag kan säga med stor säkerhet nu att det finns ingen avdelning i ett sånt dåligt skick som 95B

Nåväl vi fick byta till 95E men vi vart inte kvar där i många timmar innan vi vart flyttade igen och den här gången vart det till BIVA (Barn Intensiv Vård Avdelning). Snorpan klarar inte längre av att andas med vanlig syrgasgrimma utan var tvungen att läggas i cpap igen. I värsta fall blir läkarna tvugna att lägga henne i respirator.

Elvira hittade en infektion nånstans som satte sig i lungorna och i luftvägarna så man har sett att lungorna på vissa ställen fallit ihop och att det finns mycket vätska i lungväggen... Så på en handvändning så har verkligen allt gått ifrån bra till fruktansvärt. Läget är riktigt kritiskt :/

 Hon får antibiotika och andningshjälp men det känns fortfarande riktigt hemskt.. jag menar VARFÖR???

Har hon verkligen inte haft tillräckligt? Varför måste all världens jävlighet drabba henne? Vad har hon gjort? Eller vad har jag gjort?! Finns det några högre makter där ute så börjar man ju undra om dem finner nöje i att se ett sånt litet liv plågas... Jag blir upprörd och ledsen därför jag vill så gärna att allt ska bli bra men allt man rör vid förvandlas till ren skit! Inget blir nånsin bra! 

Det sista man har är hoppet sa han som stod på hustaket... Frågan är bara har jag hoppat eller står jag kvar???